The return of Sam

oki doki....
då gör jag väl ett tappert försök att återuppta denna sidan... inte för att jag vet varför men... det kanske finns nån tapper själ som kanske hittar denna gömda, glömda sida, eller så är det healing för min själ att få ordbajsa någon gång lite då och då...

Livet har följt sin krokig banan precis som vanlig.... dalar och toppar... men det är väl så det ska vara... vad vore livet utan en bergsbestigning emellanåt? Medelväg eller rakmark är bara för veklingar... Det krävs stake för att komma upp till toppen och känna segerns sötma när man står på toppen och blickar ut... visst... ibland kanske man kräks av utmattning men likt förbannat! Näven knyts och höjs segervisst... OH YEAH I made it!!!
( i parentes ska man dock tillägga att vägen ner kan vara ett helvete det med... är man tillräckligt utmattad på väg ner är det rätt besvärligt att stå emot nedförsbacken och man kan dratta på ändan även på väg ner.... men i hjärtat vet man att man klarade den värsta svårigheten)

Och bara för att faktiskt ha det sagt... Jag älskar och avgudar mina vänner.... De själar som stärker och håller mitt huvud över vattnet när det behövs... Det är inte ofta men ibland trampar man verkligen ner sej...
Darlingen min i stora staden.... det är med kärlek och tacksamhet jag tagit emot allt du erbjudit mej i form av lyssna, vänta, skratta och peppa.... och lite mat och öl och givetvis rymdskepp... Lite besviken på att inte fått träffa husspöket men tar det en annan gång!

Vill även pussa på min kokosboll som tar ut mej på vandringar genom staden och håller mej i handen när jag behöver det... kommer sakna dej när jag inte kan gå ut å gå med dej när jag vill men jag kommer och tar en plats i ditt kollektiv nån natt... räkna med det!

Familjen... ja jag säger bara det... LIVLINA

Men jag är tillbaka på rätt bana igen och det är skönt... har skaffat flytväst och stegjärn =)

Måste bara nämna att jag varit å ridit med syssyss... herre min skapare... det var nog 10 år sen sist....Stor som ett hus var lilla Bonnie och väldig snäll.... och det behövde jag... inga krumbukter och brallningar där inte.... men det hjälps inte.... blåmärken på sittbenen skulle jag ha om det bara gick.... nästa gång kommer jag ta en kudde med mej att sitta på... eller kanske operera in lite silikon i bakändan för att få mer stötdämpning =P

Jen.... fy fääään vad gott det var med mat idag.... jag skulle kunna äta en hel buffelhjord där innan maten var klar... Underbart kul att träffa dej igen och hinna snacka lite skit!
Lets do it soon again!!!

Nä nu har jag beklagat och delat ut lovord så det står härliga till...
Dax att cykla vidare mot ett glas vin

Over and out// Sam